Ritas mamma Ruth är en sån kanin som direkt när jag såg henne visste jag att en jag ville ha en unge efter henne. Det är nog enda gången jag känt det efter att bara ha sett henne i buren, men hon hade något speciellt som fångade mig. Två år senare dök lilla Rita upp och vid det laget hade jag nästan släppt tanken på ett Ruth-barn, men så fanns det plötsligt en liten svart fröken som sökte ett eget hem och för en gångs skull så fanns det möjlighet för mig att skaffa en kanin på impuls. Det kändes som meant to be att det skulle bli Ritten och Fritten!
Om Rita
Rita är ännu ny i stallet så vi känner inte varandra helt. Jag gillar hennes personlighet väldigt skarpt och jag tror vi kommer få väldigt kul ihop! Hon växlar mellan att vara tuff som en bandyboll och jättemesig, men det är säkert både hormoner och ungdomligheten som spökar, så det ska nog stabilisera sig så småningom. En påhittig kanin som gärna vill undersöka allt hela tiden och skulle man råka ha en god doft på fingrarna så kan man räkna med att hon försöker smaka på dem.
Rita som hoppkanin
Ritten läser av hinder bra och har väldigt lätt för sig, men vi kommer behöva jobba en hel del mellan hindren och att hon ska våga ta tag i dem på egen hand. Det känns som att det finns en hel del fart under de små tassarna så kanske det blir en riktig liten rallyräka, men jag hoppas hon sansar sig med tiden.